Rädsla för skott och smällare
Jag har under de sista ljuva åren (15!) haft förmånen att kunna hjälpa närmare 100 skotträdda hundar. Jag vet att det går bra! Det är den känslan vill jag förmedla. Hittills så har samtliga hundar blivit bättre eller helt bra. När det har misslyckats, är de gånger då jag inte har lyckats förmedla metoderna till hundägaren. Jag ser det som pedagogiska brister hos mig själv!
Jag har många gånger fått höra att det är svårt att träna bort en skotträdsla!? Det håller jag inte med om! Man kan träna bort den rädslan, likväl som så många andra rädslor. Många gånger är det till och med en lättare rädsla att jobba bort, än exempelvis sociala rädslor. Detta för att rädslan för skott och smällare är specifik och hyfsat ”samma-lika” oavsett i vilken situation hunden konfronteras med sin rädsla, medan social osäkerhet är mer ospecifik för att varje individ som hunden möter är unik. Med andra ord så blir det svårare för hunden att generalisera. Vilket är en grundförutsättning för att hunden ska befästa sin nya kunskap till alla miljöer och situationer.
Hur gör jag då?
Skotträdsleträning påminner mycket om fobiträning för människor, men med den anpassning att det handlar om en hund.
Jag tycker det kan vara bra att börja träna en annan rädsla först, exempelvis underlag eller höjd, så att jag lär mig hur just den här hundindividen fungerar. För varje rädsla som hunden (och föraren!) övervinner så växer dessutom självkänsla och självförtroendet.
Sedan grundar jag med att titta på några grundförutsättningar:
- Gör hundägaren trygg med att det smäller. Skotten ska av föraren upplevas som bakgrundsljud, likt vilken störning som helst.
- Hitta belöningar som bär – d v s har så högt värde hos hunden att de bär över positiva (för hunden ej skrämmande) situationer. Att ”bädda” med glädje innan du börjar är viktigt, för att skapa positiva känslor hos hunden.
- Jobba med ledarskap (trygghet). Led hunden med enkla vardagslydnadsövningar (sitt vid sidan, komma, följa vid sidan), d v s ge den uppgifter. Jobba igenom lydnaden så att det fungerar även med positiva (för hunden ej skrämmande) störningar – d v s hunden förstår socialt krav (underordna sig din vilja). Att kunna leda sin hund är avgörande för att hunden ska kunna lita på att du har kontroll på läget och också för att handgripligen kunna hindra flykter och visa hunden vad den ska göra istället för att fly.
- Prova fram rätt avreaktionsmodell för hunden. Tid, passivitet, aktivitet, passeringar, summationer och tendenser (jag återkommer med olika avreaktionsmodeller i framtida artikel).
Det finns två vägar till att arbeta bort en rädsla – tillvänjning och ny-inlärning. Då jag har fått klart för mig vilken utav de två vägarna jag ska använda på just den här individen, så håller jag mig till det. Jag blandar inte metoderna eller gör kombinationer(!).
- Tillvänjning - upprepa över längre tid, d v s många skott under en längre tidsperiod. Se skotten som vilken störning som helst. Jobba med hunden, ge hunden uppgifter (ledarskap), där du styr. Ignorera skotten, ej hunden!
- Ny-inlärning - ETT skott/ljud vid varje träningstillfälle. Skottet följs alltid av belöningen. Metoden går ut på att hunden lär sig att förknippa ljudet med något positivt. Börja på en lägre nivå och öka successivt svårighetsgraden – hunden ska få negativ upplevelse men ej så stark att den blockeras helt av sin rädsla (dämpa smällen ej avståndet – sedan nedan). Bara ETT skott till dess att hunden har förväntan och glädje vid full smäll (utan dämpning). Kommer i slutändan att skapa en skott-positiv (förväntan) hund, men detta jobbar man bort i nästa steg.
Några grundförutsättningar för att lyckas (oavsett metod):
- Utsätt hunden för situationen. Anpassa svårighetsgrad - öka efterhand.
- Hunden skall vara kopplad. Den får inte ges möjlighet att välja flykt – hindra alltid flykter.
- Hunden bör kunna SE vad som händer (vad det är som smäller) för att kunna avreagera. Vem tränar sin hund att inte vara rädd för främlingar genom att stänga ner den i källaren där den bara kan höra? Träna därför på korta avstånd – förslagsvis 20-50 meter, så att hunden har full koll på varifrån ljudet kommer.
- Dämpa smällen (ljudet), förläng inte avståndet (se ovan), för att göra situationen enklare för hunden. Ett tips kan vara att börja med att tomklicka (d v s helt utan ammunition) och sedan jobba sig uppåt i decibel. Vi brukar använda en gammal arméfilt att linda runt startpistolen för att dämpa ljudet.
- Avsluta ALLTID med att avreagera PLATSEN innan ni lämnar träningen. D v s stanna kvar på platsen (utan ljud) till dess att du ser att eventuella negativa reaktioner är helt borta hos hunden. VIKTIGT!
- Avsluta om möjligt(?!) med positiva minnesbilder till nästa gång.
- Ignorera ALDRIG hunden, ignorera skotten.
- Bli aldrig en observatör – d v s att du lämnar hunden att själv välja strategi för att hantera sina känslor!! Då sviker du som ledare över hunden!!! Ge den uppgifter. Agera lugnt och bestämt.
- Träna ofta – i början eventuellt alltid på samma plats och sedan variera plats och situation så mycket som möjligt för att skapa generalisering hos hunden.
Min bedömning är, att det på över 90% av alla skotträdda hundar, går det att träna bort rädslan helt. Om jag med denna artikel så bara har lyckats förmedla vetskapen om att det går, så är hälften vunnet. Det är när man inte tror, och därför varken tränar eller ens försöker, som det inte kommer att gå. Ingen har någonsin blivit kvitt en rädsla genom att inte utsätta sig för den. Risken vid undvikande är snarare att rädslan eskalerar och förflyttar sig till nya situationer – man har i slutändan fått en allmänt ängslig hund.
Lycka till & Gott nytt år!
2019-12-31 av Å. Naalisvaara